.

Långsamt, långsamt, grips jag av en aning panik..

"- Är du verkligen redo att lämna allt du har idag, för detta?"
"- Ja! "



"-Förklara dig?"
"- Ja, men jag tycker verkligen om dig. Och vill vara med dig mer, hela tiden. Till hundra procent."


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0