en skön helg..
I fredags var det lugnt, med mys hos världens sötaste kille.
Jag cyklade dit med Nira (det tog ca 40 minuter.. tungt!), med strongbow i handen! Drack fyra på vägen, var nästan lite lullig när jag kom fram. Nira verkade inte lika nöjd, dock. :P
Då låg han två bakom! Oh-oh, drick ikapp! ;P
Sen skulle vi kolla på film och mysa.. Men det blev ingen film. Haha. Det blev bara mys. Helt fantastiskt.
I lördags var vi och firade en av mina vänner.
Jag hade varit och köpt ostbricka och champagne på dagen, i mitt halvförvirrade tillstånd.
Efter att ha lämnat Nira hos mamma körde jag och hämtade Honom, så körde vi till mig så jag skulle göra mig i ordning.
Efter en snabb dusch, massa smink och svår beslutsångest över vad jag skulle ha på mig för att matcha honom, i snygga jeans och kavaj och t-shirt, var jag redo. Vi lyssnade på lite musik, drack lite öl och snackade. Sen tog vi en taxi.
Tror du inte jag hade med mig all dricka och champagne, men glömde osten?! Doh!
Så, ringa taxi igen, och åka tur-och-retur för att hämta osten. Men det var väl värt det, för jäääklar med ost och kex vi åt allihopa.
En grymt lyckad kväll med MYCKET skratt och flum!
Sen gick vi hem till honom i regnet, hand i hand.. Hur mysigt som helst.
Sen bara totaldäckade vi.
Igår sov vi lääänge, slappade (för vi vaknade inte förrän halv 1 eller något..), och hade det allmänt mysigt.
Sen cyklade jag hem till mamma och hämtade Nira och fikade. Och sen kom en annan kompis förbi och vi fikade lite till.
Sen körde han mig hem, så hann jag bara landa, i princip, så bestämdes det att Han skulle komma hem till mig och att han skulle gå.
Så skulle vi mötas på vägen. Så gick jag inom Maxi och köpte lite grejer, och gick och mötte Honom. Sen gick vi hem till mig och så lagade jag middag till oss. Vilket blev sjukt lyckat!
Sen blev det bara en dusch och sängen.. Då var vi heeeeelt slut.
I morse vaknade vi grymt utvilade bägge två. Och sjukt nöjda. :)
Jag cyklade dit med Nira (det tog ca 40 minuter.. tungt!), med strongbow i handen! Drack fyra på vägen, var nästan lite lullig när jag kom fram. Nira verkade inte lika nöjd, dock. :P
Då låg han två bakom! Oh-oh, drick ikapp! ;P
Sen skulle vi kolla på film och mysa.. Men det blev ingen film. Haha. Det blev bara mys. Helt fantastiskt.
I lördags var vi och firade en av mina vänner.
Jag hade varit och köpt ostbricka och champagne på dagen, i mitt halvförvirrade tillstånd.
Efter att ha lämnat Nira hos mamma körde jag och hämtade Honom, så körde vi till mig så jag skulle göra mig i ordning.
Efter en snabb dusch, massa smink och svår beslutsångest över vad jag skulle ha på mig för att matcha honom, i snygga jeans och kavaj och t-shirt, var jag redo. Vi lyssnade på lite musik, drack lite öl och snackade. Sen tog vi en taxi.
Tror du inte jag hade med mig all dricka och champagne, men glömde osten?! Doh!
Så, ringa taxi igen, och åka tur-och-retur för att hämta osten. Men det var väl värt det, för jäääklar med ost och kex vi åt allihopa.
En grymt lyckad kväll med MYCKET skratt och flum!
Sen gick vi hem till honom i regnet, hand i hand.. Hur mysigt som helst.
Sen bara totaldäckade vi.
Igår sov vi lääänge, slappade (för vi vaknade inte förrän halv 1 eller något..), och hade det allmänt mysigt.
Sen cyklade jag hem till mamma och hämtade Nira och fikade. Och sen kom en annan kompis förbi och vi fikade lite till.
Sen körde han mig hem, så hann jag bara landa, i princip, så bestämdes det att Han skulle komma hem till mig och att han skulle gå.
Så skulle vi mötas på vägen. Så gick jag inom Maxi och köpte lite grejer, och gick och mötte Honom. Sen gick vi hem till mig och så lagade jag middag till oss. Vilket blev sjukt lyckat!
Sen blev det bara en dusch och sängen.. Då var vi heeeeelt slut.
I morse vaknade vi grymt utvilade bägge två. Och sjukt nöjda. :)
turn the page..
update is coming.
long time, no see, my friend'o.
Wow. Shit. Det var verkligen längesen jag bloggade nu.
Livet har sin gilla gång.. Som vanligt med mig, det går upp-och-ner, om och om igen.
Folk anser att byta jobb en gång är jobbigt. Vad är jag inne på? Min tionde gång? Något sådant..
Men jag tycker inte det är jobbigt längre. Jag har anpassat mig till detta livet, att hela tiden vara redo på nergångar.
Och det tycks som att mitt liv ska vara såhär.
Konstigt nog så trivs jag. Jag trivs med att byta jobb, det är inte kränkande, jag känner mig inte dålig på något sätt.
Vad jag mår ruskigt dåligt av är att jag sa upp min lägenhet för att flytta ihop med Mathias. Jag gav honom en chans till.
Och det sket sig.
Jag vet egentligen inte vem som var ansvarig, eller vem man ska peka finger åt, men det sägs ju att "it takes two to tango" - så det får man ju tro på. Så, sista april är min sista dag i denna lägenheten sen flyttar jag hem till mamma igen.
Mest för att spara pengar så att jag kan bunkra upp för en helt ny nystart.
Tänkte köpa mig en riktigt fin lägenhet sen och inreda den precis så som jag vill ha det.
Och inte känna att man kanske inte har råd. Jag vill kunna köpa hyllor, riva väggar, spela gitarr med bra ljud, sova i en skön säng .. Och så ska djuren få gott med plats så de kan springa omkring (Ja, katterna då..)
Jag vill kunna köpa en dyr espressomaskin och renovera badrummet.. Allt detdär. Helt själv.
Jag trivs nog bäst med att stå på mina egna ben, sköta mig själv. Jag undrar om jag har präglats av min mor, som alltid varit själv med mig, utan att dra in någon man på nån konstig vänster.. Bra fråga detdär.
Annars... tja.. jag är betuttad. I en man. Ja, det är jag.
Det har liksom växt fram. Och det är nästan obehagligt. Något i mig skrämmer mig liksom.
Han är så ruskigt förstående. Och så snäll! Och jag vet ju hur jag kan bli med snälla människor..
men än så har jag hållit mig på min kant iallafall. Bara varit snäll.
När han var dålig så åkte jag och köpte soppa, gott bröd med vitlök och ost och kanjang, och så åkte jag hem till honom och pysslade om honom. Det var så mysigt..
Han får mig sådär glad och sprallig som jag inte riktigt varit på länge.. Det kan liksom suga till i magen ordentligt, när jag tänker på honom.
Och så får jag lov att vara fri. Han stryper mig inte överhuvudtaget, vilket jag ofta känt med andra.
Jag får lov att bara vara hemma, eller umgås med vem jag vill - hur jag vill (nästan... ) ..
Han satt tillochmed bredvid när jag halvsov i famnen på en killkompis. Helt ok, liksom.
Och bäst av allt, han funkar SÅ bra med mina vänner!
Min bästa vän bara älskar honom! Eller ja, de älskar varandra. kanske nästan lite för mycket?
Favoritsnacket är vem som ska ta vem bakifrån när de hamnar i fängelse ihop... Haha!, tss! ..
Nåja. Nu ska jag åka ner och hämta hit honom, för att ha en såndär lugn och mysig hemmakväll.
Stressa långsamt!
long time, no see, my friend'o.
Wow. Shit. Det var verkligen längesen jag bloggade nu.
Livet har sin gilla gång.. Som vanligt med mig, det går upp-och-ner, om och om igen.
Folk anser att byta jobb en gång är jobbigt. Vad är jag inne på? Min tionde gång? Något sådant..
Men jag tycker inte det är jobbigt längre. Jag har anpassat mig till detta livet, att hela tiden vara redo på nergångar.
Och det tycks som att mitt liv ska vara såhär.
Konstigt nog så trivs jag. Jag trivs med att byta jobb, det är inte kränkande, jag känner mig inte dålig på något sätt.
Vad jag mår ruskigt dåligt av är att jag sa upp min lägenhet för att flytta ihop med Mathias. Jag gav honom en chans till.
Och det sket sig.
Jag vet egentligen inte vem som var ansvarig, eller vem man ska peka finger åt, men det sägs ju att "it takes two to tango" - så det får man ju tro på. Så, sista april är min sista dag i denna lägenheten sen flyttar jag hem till mamma igen.
Mest för att spara pengar så att jag kan bunkra upp för en helt ny nystart.
Tänkte köpa mig en riktigt fin lägenhet sen och inreda den precis så som jag vill ha det.
Och inte känna att man kanske inte har råd. Jag vill kunna köpa hyllor, riva väggar, spela gitarr med bra ljud, sova i en skön säng .. Och så ska djuren få gott med plats så de kan springa omkring (Ja, katterna då..)
Jag vill kunna köpa en dyr espressomaskin och renovera badrummet.. Allt detdär. Helt själv.
Jag trivs nog bäst med att stå på mina egna ben, sköta mig själv. Jag undrar om jag har präglats av min mor, som alltid varit själv med mig, utan att dra in någon man på nån konstig vänster.. Bra fråga detdär.
Annars... tja.. jag är betuttad. I en man. Ja, det är jag.
Det har liksom växt fram. Och det är nästan obehagligt. Något i mig skrämmer mig liksom.
Han är så ruskigt förstående. Och så snäll! Och jag vet ju hur jag kan bli med snälla människor..
men än så har jag hållit mig på min kant iallafall. Bara varit snäll.
När han var dålig så åkte jag och köpte soppa, gott bröd med vitlök och ost och kanjang, och så åkte jag hem till honom och pysslade om honom. Det var så mysigt..
Han får mig sådär glad och sprallig som jag inte riktigt varit på länge.. Det kan liksom suga till i magen ordentligt, när jag tänker på honom.
Och så får jag lov att vara fri. Han stryper mig inte överhuvudtaget, vilket jag ofta känt med andra.
Jag får lov att bara vara hemma, eller umgås med vem jag vill - hur jag vill (nästan... ) ..
Han satt tillochmed bredvid när jag halvsov i famnen på en killkompis. Helt ok, liksom.
Och bäst av allt, han funkar SÅ bra med mina vänner!
Min bästa vän bara älskar honom! Eller ja, de älskar varandra. kanske nästan lite för mycket?
Favoritsnacket är vem som ska ta vem bakifrån när de hamnar i fängelse ihop... Haha!, tss! ..
Nåja. Nu ska jag åka ner och hämta hit honom, för att ha en såndär lugn och mysig hemmakväll.
Stressa långsamt!
